Skadetyper

Hjärnskakning

Upp till var femte person får kvarstående besvär efter en hjärnskakning, vilket kan leda till hjärntrötthet, huvudvärk, yrsel, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Dessa symtom är osynliga men kan ha stor inverkan på livet.

Symtom vid hjärnskakning

Vid kraftiga slag mot huvudet kan hjärnan komma så mycket i rörelse att den slår i insidan av skallbenet, vilket kan leda till att en hjärnskakning uppstår. Följande symtom är vanliga vid en hjärnskakning:

• huvudvärk
• yrsel
• ljud- och ljuskänslighet
• svårigheter med fysisk ansträngning och träning
• illamående eller kräkning
• hjärntrötthet
• nedsatt balans eller ostadighetskänsla
• nedstämdhet
• försämrad koncentration och minnesproblem
• förändringar i humör, beteende eller personlighet.

Ibland kan det dröja minuter eller timmar, innan de första symtomen visar sig, vilket gör att det kan vara svårt att avgöra om det är hjärnskakning.   Om du eller någon i din närhet har slagit i huvudet är det bra att kontakta 1177 för att få rådgivning.

Så ställs diagnosen vid hjärnskakning

Det kan vara svårt att ställa en diagnos vid hjärnskakning, men följande punkter kan vara vägledande:

• Det finns en skada orsakad av direkt våld mot huvudet, ansiktet, nacken eller kroppen.

• Symtom som huvudvärk, yrsel eller förvirring.

• Radiologiska undersökningar (röntgen) som datortomografi kan göras för att titta efter blödningar i hjärnan.

• Det finns inga neurologiska bortfall, som sänkt medvetandegrad eller motorisk svaghet i arm eller ben.

• Symtomen kan inte förklaras av droger, alkohol, mediciner eller andra skador.

Om symtomen kvarstår tre månader efter hjärnskakningen ställs diagnosen post-commotio syndrom (PCS). Eftersom symptomen inte alltid är så specifika kan det vara svårt att få den diagnosen.

Vård och rehabilitering

Rehabiliteringen efter hjärnskakning kan delas in i två faser: de fyra första veckorna efter skadan och tiden efter det.

De fyra första veckorna

För de första fyra veckorna efter en hjärnskakning finns det tydliga riktlinjer för vad man bör göra. Hjälp och vägledning kan du få från primärvården eller en rehabiliteringsklinik. Det finns även rehabiliteringsprogram som kan genomföras på egen hand eller tillsammans med anhöriga, om du känner dig trygg med det.

Om du inte märkbart har förbättrats efter 14 dagar, eller om symtom kvarstår fyra veckor efter skadan, är det viktigt att söka vård för en ny bedömning, till exempel på vårdcentralen. Där kan du få behandling och vid behov remitteras till andra specialister. Symtom och besvär som kvarstår i flera veckor efter skadan bör inte ignoreras, det finns hjälp att få.

 Vård vid långvariga besvär
Långvariga symtom efter hjärnskakning kan skilja sig åt beroende på orsak och besvär. Ofta beror besvären på flera olika orsaker vilket innebär att det behövs en rehabilitering med stöd av flera olika professioner, en så kallad en multimodal rehabilitering. Ett team av olika specialister, exempelvis fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, läkare och neuropsykologer, är ofta involverade i rehabiliteringen.

• Arbetsterapeut: En arbetsterapeut kan ge råd kring hur du hittar bra balans mellan aktivitet och vila, samt hjälpa till med anpassningar i hemmet och hjälpmedel som kan underlätta återgången till arbete eller studier.
• Fysioterapeut: En fysioterapeut kan vara till stor hjälp om du har besvär med yrsel, nacksmärta och fysisk ansträngning.

• Psykolog och psykoterapeut: Har du besvär med ångest och känslomässiga svårigheter, kan kognitiv beteendeterapi (KBT) eller stödsamtal hos en psykolog vara till stor hjälp.

• Neuropsykolog: Vid behov av rehabilitering för kognitiva besvär som problemlösning och minne, kan du få hjälp av en neuropsykolog.

• Optiker & ögonläkare: Optiker och ögonläkare kan hjälpa till med synträning och behandling med glasögon om du har av synbesvär såsom ljuskänslighet, dimsyn och dubbelseende.

Som stöd vid rehabilitering och samordning av olika kontakter kan du även få stöd av en hjärnskadekoordinator.
Hjärnskadekoordinator: En resursperson som kan hjälpa till med information, stöd och samordning i kontakten med vårdgivare och myndigheter. I dagsläget finns det tyvärr inte hjärnskadekoordinatorer i alla Sveriges regioner.
Här hittar du kontaktuppgifter till hjärnskadekoordinatorerna.

Om symtomen finns kvar tre månader efter skadan ställs diagnosen post commotio-syndrom.

Att leva med långvariga besvär efter en hjärnskakning

Det kan uppstå många frågor och funderingar kring hur livet kommer förändras efter en hjärnskakning. Det är naturligt att uppleva en frustration och sorg över att ha förlorat vissa förmågor och det är lätt att känna sig osäker på sin nya identitet. Men det finns mycket du kan göra för att underlätta din återhämtning.

Vad kan jag göra själv?

Här kommer några tips på vad du kan fokusera på för att underlätta din vardag.

• Fysisk aktivitet: Att röra på sig har en positiv inverkan på återhämtningen. Lättare träning stärker muskler och balans och är bra för hjärtat och hjärnan. Anpassa övningarna efter din förmåga och rådfråga gärna din fysioterapeut.

• Rutiner: En tydlig vardagsstruktur med planering och påminnelser kan hjälpa dig att hålla koll på olika aktiviteter och uppgifter och minska känslan av stress.

• Mat och sömn: En balanserad kost och tillräckligt med sömn är viktiga faktorer för hjärnans återhämtning.

• Hjärngympa: Hjärngympa som korsord, läsning eller enkla minnesövningar kan hjälpa dig att stärka kognitiva funktioner. Det kan även vara bra att använda hjälpmedel som påminnelser eller checklistor, om det behövs.

• Sociala kontakter: Socialt stöd från vänner och familj är värdefullt så försök hitta former för att umgås med nära och kära på ett sätt som fungerar för dig.

Arbete och fritid

Att återgå till arbete och fritidsaktiviteter kan vara en viktigt del av återhämtningen. Det är dock viktigt att  du gör det stegvis och med de anpassningar som du behöver.

• Arbete: Du kan få både fysiska och kognitiva problem med exempelvis minne och koncentration vilket kan påverka arbetsliv och studier. Anpassningar i arbetsuppgifter, arbetsträning eller deltidsarbete kan vara aktuellt för att gradvis komma tillbaka till arbetslivet och skolan. Du har rätt att få hjälp med anpassningar i arbetsmiljön eller tillgång till hjälpmedel och kan få stöd vi din arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
• Fritidsaktiviteter: I vissa fall kan du behöva anpassa dina fritidsaktiviteter efter dina nya förutsättningar.  Sociala kontakter och fysisk aktivitet är viktiga för både fysisk och psykisk hälsa så försök hitta aktiviteter som fungerar för dig. Det kan vara värdefullt att delta i fritidsaktiviteter och träffa andra i liknande situation, men det är angeläget att du tar det i en takt som fungerar för dig.

Det är fullt möjligt att leva ett bra och aktivt liv efter en hjärnskakning. Vad som är viktigt att komma ihåg är att förbättringar kan ske under en lång tid om du får bra stöd och rehabilitering. Eftersom varje skada är unik kan det ta olika lång tid att återhämta sig. Försök att ha tålamod och ta en dag i taget, varje litet framsteg är en viktig del i din återhämtning.

Hur kan Hjärnkraft vara ett stöd?
Vi har erfarenhet av livet med förvärvad hjärnskada och kan erbjuda kunskap, gemenskap och stöd i vardagen. Via våra föreningar runt om i landet kan du träffa andra med liknande erfarenheter.
Läs mer om oss och blir medlem.

Hjärnskakningsguiden
Hjärnskakningsguiden är ett initiativ från Hjärnkraft som erbjuder information och stöd till dig som berörs av hjärnskakning. På Hjärnskakningsguiden kan du läsa mer om hjärnskakning, vård och rehabilitering.

Vårdförlopp traumatisk hjärnskada
Det finns ett vårdförlopp som beskriver vilka åtgärder som ska beaktas och genomföras vid en traumatisk hjärnskada ska hanteras. Till vårdförloppet finns även tre kompletterande kunskapsstöd.

Hjärntumör

Varje år får cirka 1 500 personer i Sverige en tumör i hjärnan eller ryggmärgen. Den vanligaste typen av tumör är gliom.

Även om det i dag inte finns någon uppenbart botande behandling kan man leva länge med ett gliom och de behandlingar som finns tillgängliga är betydelsefulla för överlevnad och livskvalitet.

Gliom är ofta svåra att bota, men behandling kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten. Låggradiga gliom har ofta en mycket lång överlevnad, medan höggradiga gliom har en allvarligare prognos.

En annan typ av hjärntumör är meningeom. Meningeom kan vara både godartade och elakartade, men även godartade tumörer kan orsaka allvarliga problem beroende på var i hjärnan de sitter.

Symtom

Symtom på en hjärntumör kan vara:

• epileptiska anfall för första gången
• förändringar i personlighet eller kognition (neurologiska funktioner) som förvärras snabbt
• ny eller förändrad huvudvärk, särskilt om den följs av illamående och kräkningar
• bilddiagnostik (röntgen) som visar misstanke om hjärntumör.

Så ställs diagnosen

Läkaren ställer diagnosen hjärntumör baserat på resultat från olika undersökningar. Vanliga moment i en sådan utredning är:

• Neurologisk undersökning: Läkaren testar reflexer, muskelstyrka, syn, hörsel, balans, koordination och mentala funktioner för att bedöma om det finns tecken på neurologisk påverkan.
• Bilddiagnostik: Magnetresonanstomografi (MRI): Ger detaljerade bilder av hjärnan och är det vanligaste verktyget för att identifiera hjärntumörer.
• Datortomografi (CT): Används främst i akuta situationer för att snabbt ge en bild av hjärnan.
• Biopsi: En liten del av tumören tas ut för analys, vilket hjälper till att fastställa tumörens typ och grad av malignitet.
• PET-scanning: Ger information om tumörens aktivitet och spridning i kroppen.
• Lumbalpunktion: I vissa fall undersöks ryggmärgsvätskan för att upptäcka cancerceller eller tecken på infektion.

Vård och rehabilitering

Tumörer i hjärnan eller ryggmärgen måste behandlas snabbt eftersom vissa tumörer kan växa mycket fort. Att få en diagnos kan vara omtumlande både för dig som drabbas och dina anhöriga och påverka er både fysiskt och psykiskt.

Behandling av hjärntumör

Behandlingen beror på vilken typ av tumör det rör sig om, var den sitter och din allmänna hälsa. Här är de vanligaste behandlingsformerna:

• Kirurgi: Målet är att ta bort så mycket av tumören som möjligt utan att skada frisk hjärnvävnad.
• Strålbehandling: Strålning används ofta efter operation för att förstöra kvarvarande tumörceller eller som huvudbehandling om operation inte är möjlig.
• Kemoterapi: Cytostatika, som dödar cancerceller, kan tas som tabletter eller ges via dropp.
• Målinriktad behandling: Nyare läkemedel riktas mot tumörens specifika egenskaper för att bromsa dess tillväxt.
• Immunterapi: Här aktiveras immunförsvaret för att hjälpa kroppen att bekämpa tumören.

Rehabilitering efter behandling

Rehabilitering är ofta nödvändig efter behandlingen för att hjälpa till att återfå förlorade funktioner och förbättra livskvaliteten.  Ofta är flera olika professioner, ett så kallat multidisciplinärt team, som är inblandade i rehabiliteringen som kan omfatta:

• Fysioterapi: Fokus ligger på att förbättra balans, styrka och rörlighet, så att den fysiska förmågan kan återställas.
• Arbetsterapi: En arbetsterapeut ger stöd för att återfå förmågan att utföra dagliga aktiviteter, som att klä sig, laga mat och andra viktiga sysslor.
• Logopedi: Behandlingen hjälper till att förbättra tal, språk och sväljförmåga, vilket är avgörande för kommunikation och säkert matintag.
• Neuropsykologisk terapi: Här tränas kognitiva färdigheter, som minne, koncentration och problemlösning, för att underlätta i vardagen.
• Psykologiskt stöd: Stödet fokuserar på att hantera känslomässiga utmaningar och anpassa livet till eventuella förändringar efter behandlingen.

Vårdprogram

Det finns ett vårdprogram som beskriver hur tumörer i hjärnan eller ryggmärgen ska behandlas. Enligt vårdprogrammet bör alla som drabbas erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska och en individuell skriftlig vård- och rehabiliteringsplan bör upprättas.

Rehabilitering under hela sjukdomsförloppet är viktig för livskvaliteten, och även de anhöriga bör få stöd. Vanliga kvarstående symtom efter behandling är epilepsi, blodproppar och hjärntrötthet.

Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg – RCC

Stöd

Här kan du läsa mer om vad det finns för stöd efter en förvärvad hjärnskada.

TBE

Symtom vid TBE

Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från det att du blir smittad till dess att du blir sjuk, men i vissa fall kan det kan ta upp till en månad.
Vanliga symtom är:  

• huvudvärk
• muskelvärk
• trötthet
• feber

Symtomen varar i några dagar till en vecka, och sedan blir de flesta friska. 

Allvarligare sjukdomsförlopp

Hos ungefär en tredjedel av de drabbade sprids viruset vidare till hjärnan eller hjärnhinnorna, och kan orsaka inflammation. Hjärnhinnorna finns i hålrummet mellan huvudets skallben och hjärnan.  Då får du  nya symtom ungefär en vecka efter att de tidigare har försvunnit, som till exempel: 

• hög feber
• svår huvudvärk
• kräkningar
• ljuskänslighet och ljudkänslighet
• förvirring och koncentrationssvårigheter

Det kan ta flera månader att bli frisk om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna. Då kan det centrala nervsystemet påverkas och konsekvenser kan vara omfattande och påverka livet på många olika sätt. Exempel på symtom som kan kvarstå:

• hjärntrötthet
• huvudvärk
• minnesproblematik
• problem med balans och motorik
  

Så ställs diagnosen vid TBE 

För att ställa diagnosen TBE tas ett blodprov. Det kan visa om din kropp har börjat tillverka antikroppar mot TBE.  

Vård och rehabilitering

Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, utan infektionen läker ut av sig själv. Du kan däremot få vård för att lindra symtomen.  Om du har fått hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation kan du behöva sjukhusvård. Personer som vårdas på sjukhus för TBE behandlas med stöttande behandling, vilken anpassas efter enskilda behov. Exempel på stöttande behandling kan vara dropp för att få i sig vätska och näring, eller i mycket svåra fall intensivvård och behandling i respirator.

När ska du söka vård?
Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du har blivit biten av en fästing och har något av ovanstående symtom. 

Varför får vissa personer värre besvär av TBE?
Det är fortfarande okänt varför vissa får värre besvär än andra. Fler män än kvinnor får diagnosen, och äldre personer drabbas generellt av svårare sjukdom och fler restsymtom än yngre. 
Barn som smittas av TBE blir oftast lindrigt sjuka, men ett fåtal kan få allvarligare symtom.
Symtomen varierar i svårighetsgrad, och forskare vet ännu inte om det är viruset eller immunförsvaret som orsakar hjärninflammationen. 

Hur skyddar du dig mot TBE?

TBE orsakas av ett virus som sprids av fästingar. Du blir smittad om du blir biten av en fästing som bär på viruset. Fästingar får blod genom att bita sig fast på fåglar och däggdjur, och kan då smittas med olika sjukdomar som de sedan för vidare. 

Det finns vaccin mot TBE och om du bor eller vistas mycket i ett riskområde är det bra att du vaccinera dig. Vaccinet ger ett bra skydd och har få biverkningar. Du kan också minska risken att bli biten av en fästing genom att:

• Ha på dig stövlar, långbyxor och långärmade tröjor i områden där fästingar finns.
• Använda mörka kläder. De drar till sig färre fästingar än ljusa kläder, även om fästingarna kan vara lättare att se på ljusa kläder. 

Smittorisk
Fästingar är aktiva när temperaturen stiger över fyra till fem grader. Säsongen för fästingar varar oftast från mars till november. Flest personer smittas mellan augusti och oktober, men det finns risk för smitta året om. Risken att smittas efter ett enstaka fästingbett är relativt liten, i riskområdena är det bara två av hundra fästingar som bär på viruset. Om du en gång har haft TBE blir du immun för resten av livet. 

Var finns TBE?
De senaste åren har TBE blivit vanligare både i Sverige och resten av Europa. I Sverige finns TBE främst i södra och mellersta delarna av landet, särskilt i Stockholms, Södermanlands och Uppsalas kusttrakter. Utomlands finns smittorisk i stora delar av Centraleuropa, Baltikum, Ryssland och på Åland.

Folkhälsomyndigheten har en karta där du kan se vilka områden där det finns större risk att smittas av TBE. Du kan se kartan här.

Traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada kallas ibland ”den tysta epidemin” eftersom det kan vara svårt att upptäcka dess effekter och det totala antalet drabbade är okänt.

Trots att färre dör av traumatisk hjärnskada idag ökar antalet personer som lever med skadans följder. Det finns ett stort behov av bättre uppföljning och rehabilitering.

Symtom

Här kan samma text komma in som ligger under förvärvad hjärnskada. Här fattas en kort förklarande text om symtomen. Sedan kan nedanstående text komma.

Svårighetsgrader av THS

Traumatisk hjärnskada delas in i svårighetsgrader grundat på medvetandegrad och motorik i det akuta skedet enligt till exempel Glasgow coma scale (GCS)

De flesta skador (80–95 procent) är lätta, medan medelsvåra och svåra skador utgör 5–20 procent. Denna indelning hjälper till att bedöma risken för livshotande tillstånd tidigt, men den är inte helt kopplad till långsiktiga funktionsnedsättningar. En person med lätt traumatisk hjärnskada kan ha långvariga problem, medan en medelsvår skada kan ge mindre besvär.

Så ställs diagnosen

HUR
För att ställa diagnosen traumatisk hjärnskada används flera olika metoder och tester. Läkaren börjar med att utvärdera symtomen och din medicinska historia. Följande tester kan användas för att bekräfta diagnosen och fastställa typen av traumatisk hjärnskada. Det kan vara svårt att ställa en diagnos vid hjärnskakning, men följande punkter kan vara vägledande. V
VILKA

Vård och rehabilitering

Konsekvenserna av traumatisk hjärnskada varierar mycket och rehabiliteringen behöver därför anpassas efter individuella behov.
person med medelsvår traumatisk hjärnskada kan återhämta sig väl, medan någon med lättare skada kan få allvarliga problem. Tidig rehabilitering och korrekt uppföljning är viktigt för att förbättra återhämtningen och livskvaliteten, oavsett svårighetsgrad på skada.

De mest allvarligt skadade har ofta långvariga medicinska problem och rehabilitering bör börja tidigt på sjukhus. Tidiga insatser kan hjälpa hjärnan att återhämta sig bättre. För dig med medelsvår och svår traumatisk hjärnskada, kan sjukhusrehabilitering vara nödvändig.

Förändrade behov av rehabilitering

Rehabiliteringsbehoven kan förändras med tiden och behöver bedömas regelbundet. För barn och ungdomar med kvarstående funktionsnedsättningar är långsiktig uppföljning särskilt viktig, eftersom nya problem kan uppstå när de blir äldre. Svårigheter med planering, organisering och problemlösning kan bli mer synliga under tonåren än under barndomen.

När man har en svårare form av traumatisk hjärnskada behövs det ofta långvarig rehabilitering och livslång uppföljning. För detta krävs samordning mellan vårdgivare och stödinsatser.

Ett nytt vårdförlopp

Det finns ett nytt vårdförlopp som börjar när du söker vård för första gången efter traumatisk hjärnskada och avslutas när uppföljning och rehabilitering inte längre behövs.

Vårdförloppet omfattar alla svårighetsgrader av skador och alla åldrar från 6 månader och uppåt.

Det övergripande målet med vårdförloppet är att personen uppnår bästa möjliga funktionsnivå, aktivitetsförmåga, delaktighet och livskvalitet. För barn och unga är målet även att uppnå bästa möjliga utveckling under uppväxten.

Traumatisk hjärnskada, kliniskt kunskapsstöd | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)

Det kan uppstå många frågor och funderingar kring hur livet kommer förändras efter en stroke. Det är naturligt att uppleva en frustration och sorg över att ha förlorat vissa förmågor och det är lätt att känna sig osäker på sin nya identitet. Men det finns mycket du kan göra för att underlätta din återhämtning.

Att leva med traumatisk hjärnskada

Vad kan jag göra själv?

Här kommer några tips på vad du kan fokusera på för att underlätta din vardag.

• Träna regelbundet: Orkar du träna så är det positiv inverkan på återhämtningen. Lättare träning stärker muskler och balans och är bra för hjärtat och hjärnan. Anpassa övningarna efter din förmåga och rådfråga din fysioterapeut.

• Skaffa rutiner: En tydlig vardagsstruktur med planering och påminnelser kan hjälpa dig att hålla koll på olika aktiviteter och uppgifter och minska känslan av stress.

• Ät hälsosamt och sov ordentligt: En balanserad kost och tillräckligt med sömn är viktiga faktorer för hjärnans återhämtning.

• Öva hjärnan: Hjärngympa som korsord, läsning eller enkla minnesövningar kan hjälpa dig att stärka kognitiva funktioner. Det kan även vara bra att använda hjälpmedel som påminnelser eller listor, om det behövs.

• Umgås på nära och kära: Socialt stöd från vänner och familj är värdefullt så försök hitta former för att umgås på ett sätt som fungerar för dig.

• Arbete och Fritid

  Efter en stroke kan du även behöva anpassa arbetslivet och fritidsaktiviteterna:

  • Arbete: Då stroke kan ge både fysiska och kognitiva problem med exempelvis minne och koncentration kan det påverka dina möjlighet att arbeta. Anpassningar i arbetsuppgifter, arbetsträning eller deltidsarbete kan vara aktuellt för att gradvis komma tillbaka till arbetslivet. Du har rätt att få hjälp med anpassningar i arbetsmiljön eller tillgång till hjälpmedel och kan få stöd vi din arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
  • Fritidsaktiviteter: I vissa fall kan du behöva anpassa dina fritidsaktiviteter efter dina nya förutsättningar.  Aktiviteter som motion och sociala kontakter är viktiga för både fysisk och psykisk hälsa så försök hitta aktiviteter som fungerar för dig och prova dig fram. Det kan vara värdefullt att delta i fritidsaktiviteter och träffa andra i liknande situation, men det är angeläget att du tar det i en takt som fungerar för dig.

  Små steg framåt

  Genom att fokusera på din rehabilitering, använda hjälpmedel vid behov, och ta emot stöd kan du underlätta din återhämtning.  Även om framstegen kanske sker långsamt är varje steg framåt, hur litet det än är, viktigt. Ge inte upp, det är fullt möjligt att du kan leva ett bra och meningsfullt liv efter en stroke.

Stroke

En stroke kan komma helt oväntat, utan förvarning, eller växa fram under dygn eller ännu längre tid. Snabb diagnos och behandling är avgörande för att minimera skador och förbättra prognosen.

En stroke kan medföra stora förändringar i vardagen, men det finns bra stöd och strategier för att skapa ett fungerande och meningsfullt liv efter en stroke.

Symtom vid stroke

Symtomen på stroke kan variera beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. De vanligaste symtomen är:  

• Förlamning eller svaghet i ena sidan av kroppen, vanligtvis i ansiktet, armen eller benet.  

• Plötsliga svårigheter att tala eller förstå tal.  

• Förvirring eller plötsliga svårigheter att förstå enkel information eller instruktioner.  

• Synproblem, som dimsyn, förlust av synfält eller dubbelseende.  

• Yrsel, balanssvårigheter eller plötsligt förlorad koordination.  

• Intensiv huvudvärk utan känd orsak.  

• Svårigheter att svälja.  

• Förlust av medvetande.  

Symtomen kan variera från person till person och det är möjligt att bara några av symtomen uppstår. Om du eller någon i din närhet upplever något av dessa symtom är det viktigt att ringa 112 så snart som möjligt.   

Så ställs diagnosen vid stroke

För att ställa diagnosen stroke används flera olika metoder och tester. Följande tester kan användas för att bekräfta diagnosen och fastställa typen av stroke:  

• Neurologisk undersökning: Läkaren bedömer motoriska funktioner, känslighet, reflexer och koordination för att identifiera eventuella neurologiska skador. 
• Bildundersökningar: Vanliga bildundersökningar som används är datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MRT) av hjärnan. Bilderna kan visa vilka områden i hjärnan som har drabbats av stroke och vilken typ av stroke det rör sig om. 
• Blodprov: Blodprov kan tas för att undersöka nivåerna av olika ämnen i blodet, som blodsocker, elektrolyter och blodfetter. Detta kan ge information om eventuella metaboliska störningar eller riskfaktorer för stroke.  
• Undersökning av ryggmärgsvätska (cerebrospinalvätskeanalys): I vissa fall kan en lumbalpunktion utföras för att undersöka ryggmärgsvätskan och utesluta andra möjliga orsaker till symtomen. 
• EKG (elektrokardiografi): EKG kan utföras för att undersöka hjärtats rytm och utesluta hjärtrytmstörningar som kan ha bidragit till stroken.  

 Vård och rehabilitering efter en stroke

Målet med behandlingen är att återställa blodflödet till hjärnan snabbt för att minska skadorna och förbättra prognosen.

Akut behandling av stroke

Vid en stroke är det viktigt att omedelbart få medicinsk hjälp, då tiden kan vara avgörande.
Behandlingen kan inkludera:

• Läkemedel mot blodproppar (vid ischemisk stroke)
• Behandling för att stoppa blödningar (vid hemorragisk stroke)

Vilken behandlingen som är aktuell beror på vilken typ av stroke det handlar om:

Ischemisk stroke (blodpropp)

• Trombolysbehandling: En blodpropp löses upp med läkemedel som till exempel vävnadsplasminogenaktivator (tPA). Detta bör ske inom tre till fyra och en halv timmar efter stroke.
• Endovaskulär behandling: En kateter förs in genom blodkärlen för att antingen avlägsna blodproppen mekaniskt eller leverera läkemedel direkt till blodproppen.

Hemorragisk stroke (blödning)

• Kirurgisk behandling: För att stoppa blödningen och minska trycket på hjärnan kan kirurgi vara nödvändig.
• Blodtryckskontroll: Att kontrollera blodtrycket är avgörande för att undvika ytterligare skador.

• Behandling av bakomliggande sjukdomar: Här tittar man exempelvis på sjukdomar som kan ha orsakat blödningen.

Medicinering

Läkemedel kan ordineras för att minska risken för ytterligare stroke. Det kan exempelvis vara blodplättshämmare, blodsockersänkande och kolesterolsänkande läkemedel.

Rehabilitering

Efter den akuta fasen skiftar fokus till rehabilitering där syftet är att återfå så mycket funktion som möjligt. Rehabilitering är en viktig del av återhämtningen efter en stroke och kan hjälpa till att återfå förlorade funktioner och stärka självständigheten.

I början är träningen inriktad på att förbättra språket, minnet, uppmärksamheten och rörelseförmågan. Du kommer även att få träna upp din förmåga att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter.

Rehabiliteringen ska utgå från dina individuella behov och kan inrikta sig på:

• återställning av rörelseförmåga

• förbättring av kognition

• återvinning av tal- och sväljförmåga

• hantera emotionella och psykiska utmaningar.

Multidisciplinärt rehabiliteringsteam

Ett team av olika specialister, exempelvis fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, läkare och neuropsykologer, är ofta involverade i rehabiliteringen.

• Fysioterapeut: hjälper till att återfå styrka, balans och flexibilitet genom träning och övningar.

• Arbetsterapeut: hjälper till med återhämtning av förmågan att klara vardagliga aktiviteter som att klä sig, äta och duscha. De kan också anpassa miljön för att underlätta dessa aktiviteter.

• Logoped: arbetar med att återställa tal-, språk- och sväljförmåga. Det kan handla om att stärka muskler, lära sig nya kommunikationssätt och anpassa kosten vid sväljsvårigheter.
• Psykolog: eftersom stroke även kan påverka den psykiska hälsan, kan psykologer hjälpa till att hantera depression, ångest och andra känslomässiga utmaningar.

Om du har fått en stroke ökar risken för att du kan drabbas av en ny stroke. Det behövs ofta mediciner och livsstilsförändringar för att minska denna risk.

TIA – en varningssignal

En TIA – transitorisk ischemisk attack är en tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl. Symtomen går över av sig självt men det är viktigt att uppsöka vård vid symptom på TIA då det alltid ses som en varningssignal för stroke.

Stöd och hjälpmedel

Det finns många stödinsatser och hjälpmedel för att underlätta vardagen för dig som har haft en stroke:

• Hjälpmedel: Rullator, gripverktyg och anpassade köksredskap kan hjälpa till att göra vardagslivet enklare och minska beroendet av andra.

• Hemvård och avlastning: Kommunen kan ofta erbjuda hemvårdstjänster, vilket kan inkludera hjälp med personlig omvårdnad, matlagning och städning.

• Ekonomiskt stöd: I vissa fall kan du ha rätt till ersättningar eller bidrag, som sjukersättning, bostadsbidrag eller handikappersättning. Kontakta Försäkringskassanför att få mer information om dina rättigheter.

Livet efter en stroke

Det kan uppstå många frågor och funderingar kring hur livet kommer förändras efter en stroke. Det är naturligt att uppleva en frustration och sorg över att ha förlorat vissa förmågor och det är lätt att känna sig osäker på sin nya identitet. Men det finns mycket du kan göra för att underlätta din återhämtning.

Vad kan jag göra själv?

Här kommer några tips på vad du kan fokusera på för att underlätta din vardag.

• Träna regelbundet: Orkar du röra på dig så har det positiv inverkan på återhämtningen. Lättare träning stärker muskler och balans och är bra för hjärtat och hjärnan. Anpassa övningarna efter din förmåga och rådfråga din fysioterapeut.
• Skaffa rutiner: En tydlig vardagsstruktur med planering och påminnelser kan hjälpa dig att hålla koll på olika aktiviteter och uppgifter och minska känslan av stress.
• Ät hälsosamt och sov ordentligt: En balanserad kost och tillräckligt med sömn är viktiga faktorer för hjärnans återhämtning.
• Träna hjärnan: Hjärngympa som korsord, läsning eller enkla minnesövningar kan hjälpa dig att stärka kognitiva funktioner. Det kan även vara bra att använda hjälpmedel som påminnelser eller listor, om det behövs.
• Umgås med nära och kära: Socialt stöd från vänner och familj är värdefullt så försök hitta former för att umgås på ett sätt som fungerar för dig.

Arbete och Fritid

Efter en stroke kan du även behöva anpassa arbetslivet och fritidsaktiviteterna:

• Arbete: Då stroke kan ge både fysiska och kognitiva problem med exempelvis minne och koncentration kan det påverka dina möjlighet att arbeta. Anpassningar i arbetsuppgifter, arbetsträning eller deltidsarbete kan vara aktuellt för att gradvis komma tillbaka till arbetslivet. Du har rätt att få hjälp med anpassningar i arbetsmiljön eller tillgång till hjälpmedel och kan få stöd vi din arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
• Fritidsaktiviteter: I vissa fall kan du behöva anpassa dina fritidsaktiviteter efter dina nya förutsättningar. Aktiviteter som motion och sociala kontakter är viktiga för både fysisk och psykisk hälsa så försök hitta aktiviteter som fungerar för dig och prova dig fram. Det kan vara värdefullt att delta i fritidsaktiviteter och träffa andra i liknande situation, men det är angeläget att du tar det i en takt som fungerar för dig.

Små steg framåt

Återhämtningen efter en stroke kan ta tid, kraft och energi. Förbättringar kan ske under en lång tid efter en skada, så försök ta ett steg i taget.  Även om framstegen kanske sker långsamt är varje steg framåt, hur litet det än är, en viktig del i din återhämtning. Det är fullt möjligt att du kan leva ett bra och meningsfullt liv efter en stroke.

TIPS – AKUT testet

Det finns ett enkelt sätt att identifiera några av de vanligaste tecknen på stroke, det så kallade AKUT-testet
AKUT-testet står för Ansikte, Kropp, Uttal och Tid. Om en person plötsligt börjar bete sig annorlunda och man misstänker stroke ber man personen i fråga utföra följande handlingar:

Ansikte: Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.

Kropp:   Be personen hålla armarna rakt fram. Vid stroke kan den ena armen falla ned.

Uttal:     Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Det är vackert väder i dag.”

Tid:    Om personen visar något av ovanstående symtom är det viktigt att agera snabbt. Varje minut är värdefull när det gäller att få medicinsk hjälp vid en eventuell stroke.

Kom ihåg att dessa tecken inte är en definitiv diagnos på stroke, utan en markör för att söka nödhjälp och ringa 112 .